Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.  Related Paintings of hedvig eleonoras :. | The Wounds Van St. Franciscus Xaverius | Apollo and the Continents | The Three philosophers | Study of cloudy sky | Madonna Enthroned with the Child, St Francis and four Angels dfg |
Related Artists:
Bonaventura Peeters
(Antwerp, 23 July 1614 - Hoboken (Antwerp), 25 July 1652) was a Flemish Baroque painter who specialized in seascapes and shipwrecks, known as Zeekens (small seascapes). Peeters, brother of the seascape painters Jan Peeters I, Gillis Peeters, and Catharina Peeters, learned to paint from his father, who became a master in Antwerp's guild of St. Luke in 1607 - 1608, and his earlier works are related to the tonal phase of Dutch landscape painting. Later paintings, however, reflect the stronger colors of Italianate classicism. This shift follows the general changes in artistic style at the time. Like his brother Jan, dramatic shipwrecks with dark billowy clouds, form a significant part of his oeuvre, as do serene ports and "portraits" of ships.Also, while many of Peeters's paintings reflect actual locations, and he may have even travelled along the coast of Scandinavia, his many views of far-away Mediterranean and Middle Eastern ports reflect a growing taste for the exotic and are probably inspired from fantasy and from prints. This tradition developed simultaneously in Flemish painting and in Dutch Golden Age painting, with many artists, including Peeters, working in both Antwerp and in the Dutch Republic.
Carel Van der Pluym
1625-1672
Zahari Zograf
(1810?C1853), better known as Zahari Zograf (or Zahariy Zograf) is arguably the most famous Bulgarian painter of the Bulgarian National Revival, noted for his church mural paintings and icons and often regarded as the founder of secular art in Bulgaria due to the introduction of everyday life elements in his work. Zahari Zograf was born in the town of Samokov in 1810 and was taught by his brother Dimitar Zograf, with whom he later worked together, as his father died early. A spiritual student of Neophyte of Rila since 1827, he became an equal partner of his brother at the age of 21 in 1831, i.e. he was proclaimed a master. His best known icons are those of the SS Constantine and Helen Church in Plovdiv, the Church of the Theotokos in Koprivshtitsa, as well as a number of monasteries. Zahari Zograf's best known frescoes are those in the main church of the Rila Monastery, in the chapel and the St Nicholas church of the Bachkovo Monastery, the Troyan Monastery and the Monastery of the Transfiguration. He painted three mural portraits of himself in the latter three, a move that was regarded as controversial during the time.